Susannas blogg

Podd-debut

11 januari 2026

Är tärningen kastad?

Jag har gjort debut som podd-gäst hos bästa Annika som gör ett enormt jobb i podcasten Vinhaggorna 2.0 vad gäller att belysa dysfunktionaliteten i olika fundamentalt kristna miljöer. I avsnitten Demonbonanza 2 och Demonbonanza 3 pratar vi om hur utvecklingen under barn- och ungdomsåren kan påverkas negativt av att växa upp i denna typ av miljö, som självklart och tyvärr även finns i många helt andra sammanhang och organisationer. Vi är också inne och nosar på ledarskapet i sådana sammanhang och det skadliga i att som barn inte få ifrågasätta eller undra över olika beslut och idéer. I samtalet diskuterar vi hur identitetsutvecklingen kan hämmas och hur tilliten till både sig själv och andra kan rubbas i en miljö som försummar de känslomässiga och ibland även praktiska behoven hos barn och unga. Vi pratar även om psykologisk behandling vs själavård. Lyssna gärna på avsnitten och skriv till mig vad du tänker!

Har du som läser detta erfarenheter av växa upp i en dysfunktionell miljö och upplever du än idag ett psykiskt lidande med anledning av din uppväxt? Det finns hjälp att få och förändring är möjlig genom psykologisk behandling. Ju förr du får stöd, desto bättre. Hör av dig till mig om du vill boka ett första samtal, digitalt eller irl i Stockholm!

Första blogginlägget!

6 januari 2026

Att få möjlighet att blomstra

Vad behöver barn och unga från sin omgivning för att utvecklas på bästa sätt? Och vad händer när miljön inte lyckas möta upp de individuella behoven? Hur skapar vi miljöer som inkluderar ALLA barn och som arbetar systematiskt med barns känslomässiga och sociala utveckling utifrån individuella förutsättningar? 

Den första tiden i livet är hjärnan som mest påverkbar och faktorer i omgivningen är särskilt viktiga för utvecklingen av känslomässiga och sociala färdigheter, som i sin tur är avgörande för det psykiska välbefinnandet. När ett litet barn behöver anpassa sig för mycket efter den yttre miljön kan de känslomässiga och sociala färdigheterna komma på efterkälken. Enligt WHO behöver små barn få vara i en trygg miljö där de får stöd att utveckla och bibehålla relationer, stöd att reglera känslor och möjlighet att få ägna sig åt lek och nyfiket utforskande. I en miljö som upplevs otrygg börjar fokus alltför tidigt handla om omgivningens behov och i en sådan miljö finns det en risk att det blir svårare att utveckla en förmåga att upptäcka, förstå och möta sina egna behov. Små barn har ännu inte utvecklat de kognitiva färdigheter som behövs för att hjälpa sig själva att bli lugna eller att kunna reflektera kring olika upplevelser och situationer. De behöver vårt stöd att sätta ord på upplevelser, behov och känslor såsom hunger, spändhet, rastlöshet, rädsla, ledsamhet, sensorisk känslighet, stress och intresse. När vi så småningom börjar förstå oss själva blir det allteftersom också lättare att förstå och kunna reflektera kring andras upplevelser, vilket är till stor hjälp i livet. Barn utvecklas dock i olika takt och för en del barn behövs ett ännu mer genomtänkt stöd i omsorgen och i miljön. Om ett barn t.ex. har svårt att upptäcka kroppens inre signaler pga. att det yttre bruset i miljön överskuggar dessa, eller om det är svårt att på egen hand växla strategi, behöver de vuxna omsorgspersonerna kanske både minska intrycken i miljön samt vägleda och leka fram nya strategier tillsammans.  

Omsorg, utveckling och lärande hänger tätt samman och det är hög tid att börja arbeta mer systematiskt och strukturerat med de känslomässiga och de sociala färdigheterna i förskolan, i skolan och i alla miljöer som arbetar med barn. Preventionsarbetet startar i förskolan (eller egentligen ännu tidigare)! Varmt välkommen att kontakta mig om du vill höra mer om vilket stöd barn behöver för att utveckla sina känslomässiga och sociala färdigheter.